Tankar som kommit upp gång efter gång är att gång- och cykelvägarna i Örnsköldsvik inte är av världsklass. I kommun där man under flera år bedrivit projekt som ska främja hållbart resande; så har man missat en väsentlig detalj.
- Vi behöver vägar som går att cykla på och som tar oss dit vi ska. Merparten av gång - och cykelvägarna går från centrum och ut till kringliggande bostadsområden. Kommunen har till och med gjort en karta som beskriver hur lång det är till från centrum av Örnsköldsvik, detta visar på bristen på förståelse att cyklister faktiskt vill ta sig kortaste vägen från A till B utan att passera C = Centrum.
- Vi cyklister vill helst följa höjdkurvor dvs inte ta maximalt antal höjdmeter när vi transporterar oss från punkt A till punkt B.
- Många cykelöverfarter har med- eller motlut som gör det svårt att stanna eller komma igång efter det stopp som oftast krävs pga rött ljus eller korsande biltrafik.
- När det gäller underhållet på gång- och cykelvägarna, så är det gropigt och inte minst kommunala brunnslock titt som tätt som inte ligger i nivå med vägen. Snöskottning, grusning och grus uppsopning sker inte heller i den utsträckning att det går att cykla utan risk för plötslig tvärstopp i en snösträng eller halka pga för lite grus eller för mycket grus efter snön har töat bort.
- Belysningen lyser inte tillräckligt starkt för att man skall se ojämnheter och gropar i vägen. Gång och cykel vägarna ligger dessutom oftast i anslutning till vägar, så det går inte att sätta stark belysning på cykeln eftersom man då riskerar blända bilisterna.
